''i know a thousand ways to help you forget about her.'' ++

Vi förstår dig. Hans hud bränner bakom dina ögonlock och dina vintertorra läppar saknar hans fuktiga. Vi förstår dig precis. Hennes röst punkterar ditt hjärta och din kropp saknar hennes beröring. Vi förstår dig precis. Men det svinet lämnade dig till att blöda ensam. Vi förstår dig precis. Men den bitchen lämnade dig ensam till att få känna hur ett hål i magen fördubblas per dag. 

Så, vi föds till något vi aldrig riktigt träffat på tidigare. Något främmande som ska lära oss en helt ny värld. Vi lär oss att gå, staplar fram på de ben som skapades i magen på en människa som uppfostrat oss från scratch. En gaffel lär oss tillslut att äta på egen hand, medan vi formar en personlighet som ska växa med tiden såsom våra centimeter i kroppen växer.  Mattetal slås in i våra hjärnor samtidigt som de första klasskamraterna väsnas i det allra första klassrum man någonsin befunnit sig i. Intressen utanför de lekzonerna man existerat i under hela sin uppväxt uppkommer, fotbollar och innebandybollar blir en spännande fokus, ballerinaskor och gymnastiksalar. Och de ben man en gång lärde sig gå på, staplade fram på som skapats i en mage, springer runt och jagar en boll eller tränar på volter i luften. Vi lär oss engelska som är ett helt främmande språk samtidigt som vi leker med klasskamraterna på skolgården innan en av kamraterna fick äran att ringa i ringklockan som betydde att rasten var slut. Och vi flyttade upp till mellanstadiet medan vi utvecklade personligheten vi fick som litet barn, såsom att våra centimeter i kroppen fortsatte växa. Och lektioner om pubertet och kunskaperna om hur bröst börjar växa inleddes, medan man fick börja med hemkunskap som man bara hört om av äldre elever på skolan. Våra ben som skapats från scratch i en mage bytte intressen livligt, från fotboll till hockey och från gymnastik till dans, och från hopprep till twister. Drömde om vad framtiden hade att erbjuda, medan vi fortsatte att få mattetal inslagna i huvudet och nya klasser som skulle delas upp inför högstadiet. Innerbörden av vad smink egentligen kunde göra med ens utseende utvecklades och personligheterna växte snabbare än i takt med centimetrarna i kroppen. Betyg gav en spänning i huvudet som upplevt och varit en del av världen ett långt tag nu, och nya klasskamrater gjorde en nervös. Fritidsintressen började sätta sig djupare, fotbollen blev huvudintresset, musiken blev en del av själen, dansen flöt genom blodet. Vi färgade håret för vi ville prova nya saker, betyg blev en pain in the ass och gymnasieval blev som en varning för att framtiden knackar en på ryggen. Skilsmässor i familjer och bråk med vänner biter av bitar av din personlighet som vuxit i lite snabbare takt än din kropp sen du skapats från scratch i en mage en gång i tiden. Kärleksproblem som håller en vaken till fem på morgonen och intensivt pluggande tuggar av bitar likaså, såsom utseendefixering och ekonomiproblem i plånboken. De ben som vi en gång lärde oss att gå på har gått igenom mycket, men fortsätter ändå. 

Han fick ditt intresse, och hon fick dig att falla. Han fick dig att bli kär såsom i filmer, och hon försvann aldrig ur dina tankar. Han krossade dig, och hon lät ditt hjärta svida. Vi förstår dig. Hans hud bränner bakom dina ögonlock och dina vintertorra läppar saknar hans fuktiga. Vi förstår dig precis. Hennes röst punkterar ditt hjärta och din kropp saknar hennes beröring. Vi förstår dig precis. Men det svinet förstörde din uppbyggnad från scratch. Vi förstår dig precis. Men den bitchen lämnade dig ensam till att få plocka ihop alla bitar från golvet. Vi förstår dig precis. Hans röst ekar i dina drömmar och hennes ögon hemsöker dina tankar. Men dom gav ingen jävla respekt för ditt växande och förtjänar inte mer att vara en del av ditt bygge.