och jag kan inte förstå att du fortsätter sparka på mig när jag redan ligger ner. +

Och du tillåter mig att blöda. Ännu värre, du har kastat bort mina plåster.

Och det kommer till en punkt då man inte längre orkar, orkar försöka för att ordna allting. (När det inte bara är hjärnan som säger att det är knappt om energi, utan att nu är det även hjärtat som säger till.) För det känns precis som om dina blodådror har fått nog, lägger ner sitt slit och vill helst tyna bort för att kunna få en riktig, seriös vila. (Och det känns som om ingenting kan hjälpa dig att hitta energin för att fortsätta orka.) För du har försökt, du har slitit som ett rent helvete för att kunna ordna allt, för att kunna ordna ditt hjärta. Och när den där punkten slår till, när hjärtat knackar på hos hjärnan för att få göra sällskap, så måste man aktivera den där viljan som finns gömd någonstans, bakom den där förlorade energin som försvunnit genom blodomloppet. Och det är kanske det svåraste, att tvinga tillbaka en någorlunda energi för att fortsätta orka öppna ögonen varje ny morgon. (Men när man väl nått dit igen, till energin, så är det värt allt slit.) Även om hjärtat tappade bort sig, så hittar det tillbaka igen. Det är som att gå vilse i en alldeles för tät skog, någonstans finns en öppning som leder till bilvägen utanför igen, till friheten. Du kan tappa energin och bli less när du inte hittar ut, och du kan behöva ta någon vila, sätta dig på en sten och andas ut. Och sen ska du kliva upp igen för att orka fortsätta leta efter bilvägen utanför den täta skogen, och tids nog, tids nog kommer du hitta till friheten. (Jag bad dig om hjälp för att hitta ut.) Och när du väl nått till friheten, så är det värt allt slit. För då inser du också att du överlevde och att dina blodådror blivit starkare. 

Och det finns en punkt någonstans, vi kan säga mitt på hjärtat, som någon speciell kommer och rör vid. (Jag tillåter dig att tortera mig för jag hoppas fortfarande någonstans att du är den som kommer läka mig igen.) Sedan den beröringen kommer ingenting att vara sig likt. (Att bli borttappad av den du älskar är något som gör ont som in i helvete.) 

Kicking me down, I got to get up. (Somebody please have mercy, 'cause I just can't take it.) +

Kommentarer

Kontakt: ptraa.blogg@hotmail.com

Vad heter du?
Ska jag komma ihåg ditt namn?

Din E-postadress? (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress?

Och vad hade du på hjärtat?

Trackback
Follow on Bloglovin